BACK

 

LOKUA KANZA

Plus Vivant

Ye Wo Music/Universal

Afrochanson

 

Lokua Kanza har en underbar röst, så unik att den sticker ut på alla skivproduktioner dit han lånar ut den för körsång (Papa Wemba och många andra). Han är också en duktig arrangör, specialiserad på röster och gitarrer. Hans tidigare plattor är mer varierade - priset man får betala för att vara helgjuten kan bli en viss enformighet. Även hans vackra röst börjar nästan (men bara nästan...) att gå mej på nerverna med sitt sårbara vemod. Kan människan aldrig sjunga nåt lite glatt och staccatoaktigt?

Genom hela skivan ligger rösten mycket långt framme. Förutom Lokuas akustiska gitarr bildar resten av kompet ofta bara en diskret bakgrundskuliss till de finstämda balladerna. Och det är synd, för där finns mycket fint, och det är så väl sammansatt och sofistikerat, med musiker som Manu Katché, Guy Sangué och Richard Bona.

Men trots dessa invändningar är det ändå en fin platta, mättad med mjuka melodier och gungande rytmer. Mina förväntningar var kanske för höga. Har man aldrig hört Lokua Kanza förr blir man nog nästan chockad över den där nakna klangfulla rösten - visst förtjänar den att exponeras på det här sättet!

Det finns inte så mycket rumba hos denne kongoles. Efter många år som afroparisare har han snarare blivit något av en afrikansk chansonnier, alltså vissångare. Texterna har som i chansontraditionen en mycket viktig roll, och det är bara att ta fram sitt franska lexikon och komma underfund med vad han sjunger om.

 

Annika Westman